Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Där kräftorna sjunger av Delia Owens

Betyg 4/5

Vilket fantastiskt språk! Författaren Delia Owens förmåga att beskriva miljön där huvudpersonen Kya bor, i träskmarkerna vid Nord Carolinas kust, ger en känsla av längtan till att själv få uppleva naturens ensamhet. För ensam är hon, bland djuren kring hennes hem, där hon blivit övergiven av sin mamma och där pappan kommer och går, oftast full och odräglig. Hennes längtan efter mamman gör ont i hjärtat, och som allt mer övergår till besvikelse när Kya långsamt inser att mamman inte kommer att komma tillbaka.

Författaren Delia Owens sätter fingret på ensamhetens kostsamma spår i en ung flickas inre, men också förmågan att resa sig och överleva mot alla odds. Hon lyfter också upp skolans oförståelse mot dem som är annorlunda, samhällets brister att kunna hjälpa utsatta barn, och föräldrars själviskhet. 

Berättelsen spännande inslag är dödsfallet av den populär sportkillen Chase från orten, som eventuellt var ett mord, och där Träskflickan (som hon kallas av folket i byn i närheten), sitter i häktet, misstänkt för att på något sätt vara inblandad i det - men hur och varför? Vad har enstöringen med den populära killen att göra? 

Tyvärr uteblir spänningen i den här delen. Författaren försöker bygga upp nerven i boken men de delar som är intressanta är tillbakablickarna och förhållandet mellan Kya och hennes vänskap med fiskarpojken Tate som sakta utvecklas till ett eventuellt kärleksförhållande, hennes ensamhet i naturen och hur hon mognar till en egen stark personlighet. Men kanske det är därför som spänningen i mordhistorien falnar, för att tillbakablickarna drar all ens uppmärksamhet? 

Slutet kommer inte som någon överraskning. 

Boken får betyget 4 av 5. Stark läsupplevelse som bitvis är tung att läsa men väl värd ansträngningen att ta sig igenom de lugnare partierna.