susannemaria

En munter begravning av Ljudmila Ulitskaja

2011-11-20T10:49:00.012+01:00

Titel: En munter begravning

Författare: Ljudmila Ulitskaja

Översättare: Kristina Rotkirch

Utgivningsår: 1998 (sv 2007)

Sidor: 205

Fler böcker av författaren:

Sonetjka (engelska: Sonechka / Ryska: Сонечка), år 1995
Medea and Her Children (Медея и ее дети), år 1996
En munter begravning (engelska: The Funeral Party / Ryska: Веселые похороны), år 1997
Kukotsky's Case (Казус Кукоцкого), år 2001
Women’s Lies (Сквозная линия), år 2003
Sincerely Yours, Shurik (Искренне Ваш Шурик), år 2003
The People of Our Tsar (Люди нашего царя), år 2005
Daniel Stein, Interpreter (Даниэль Штайн, переводчик), år 2006
Russian Jam and Other Plays (Русское варенье и другое), år 2008
Green Tent (Зеленый шатер), år 2010

Två böcker är översatta till svenska, Sonetjka och En munter begravning. Jag önskar att fler böcker blir översatta!

L ä n k a r
Ljudmila Ulitskaja på wikipedia

H a n d l i n g
Manhattan i augusti 1991. Värmböljan är förlamande och luftkonditioneringen är trasig. I den gamla renoverade lagerbyggnadens vindsvånings samlas en brokig skara människor kring den döende Alik. Det är osäkert vilken sjukdom han har, men kroppens funktioner upphör långsamt att fungera, musklerna förtvinar, rösten blir alltmer ansträngd, andningen tunnas ut.

Det är något speciellt med Alik, hans förmåga att se människor drar dem till honom. Ateljén där han målade sina tavlor är en samlingsplats för alla sorters människor, man visste aldrig vem man kunde hitta sovandes i ett hörn när morgonen kom.

Hustrun Ninka, en troende kvinna som gör allt för att försöka rädda Alik, från att smörja honom med olika dekokter och salvor, till att försöka övertala honom att döpa sig. Alik går till slut med på att samtala med en präst och en rabbi.
Irina, tidigare cirkusakrobat men numera advokat hade inte haft kontakt med Alik på många år, när de plötsligt träffas och Alik berättar för Irina att han snart ska dö.
Irinas dotter Maika, kallad Teeshirt har för länge sen gett upp hoppet om vuxenvärlden, men Alik lockar fram henne ur sitt sura skal. Irina och Teeshirt återvänder ofta till Aliks ateljé.
Den språkbegåvade Valentina, som kommit till Amerika via ett skenäktenskap med en vän, träffade Alik på ett matställe där han lärde henne hur en amerikan äter en sandwich.
Den förargade med förlåtande italienska grannen Gioia, som är fast besluten att lära sig ryska.

Alik blir långsamt sämre och en otålig väntan sprider sig bland dessa kvinnor och några män, men Alik själv är inte speciellt orolig. Han ser tillbaka på sitt liv och de händelser som format honom och människorna omkring honom. Hans medvetande flyter fram och tillbaka i tid och rum, men periodvis är han klartänkt och samtalar med de närmaste inför slutet.

K o m m e n t a r e r
Något försenat, hoppade jag på läsuppmaningen Jorden runt på 8 böcker, och första anhalten blev Ryssland i form av boken En munter begravning av Ljudmila Ulitskaja, en bok jag aldrig skulle ha valt om jag råkat hitta den på biblioteket. Vem väljer att läsa en bok om en begravning, även om den enligt titeln ska vara munter?

När jag läser om Alik och hans familj och vänner som samlas kring tv:n i den ugnsvarma ateljén och följer stadskuppen i sitt gamla hemland som blev Sovjetunionens fall, hör jag på min egen tv tjugo år senare ett kort inslag om minnet av stadskuppen 1991 och dess följder. Boken är en oromantisk kärleksförklaring till det Ryssland som de minns, som kanske endast finns kvar inom dem.

B e t y g
En munter begravning av Ljudmila Ulitskaja får en stark fyra, för de varma karaktärs- och miljöbeskrivningarna, för den underfundiga humorn och glädjen som blandas med sorgen.

Läsglädje

2011-07-09T13:04:00.012+02:00

Jag slukade böcker. Jag trodde att jag alltid skulle sluka böcker i en rasande fart, men sorgen efter min pappa satte effektivt stopp för läslusten. Jag rörde inte en bok på två år. Jag minns inte mycket av de åren, men jag minns när jag på nytt tog upp en bok. Det var som att lära sig läsa igen, långsamt bygga upp meningarna och få ihop en berättelse som inte hade något med mitt eget liv att göra.
Det var en befrielse.

Jag minns boken väl, jag hade tagit den ur bokhyllan därhemma. En enkel plan av Scott Smith, en berättelse om tre män som hittar en påse med fyra miljoner dollar i skogen. Männen gör upp en enkel plan för hur de ska kunna fördela pengarna mellan sig utan att dra till sig uppmärksamhet från polisen och pengarna rättmätiga ägare. Planen var svårare att följa än de hade trott.
Boken har filmatiserats, och filmen var precis lika spännande som boken.

Sen dess har jag fortsatt att läsa böcker, men i ett lugnare tempo. Mitt sätt att läsa förändrades i och med uppehållet på två år. Jag är tacksam för att jag känner läsglädje igen, men också för att jag tar till mig berättelserna på ett helt annat sätt än innan.
Att läsa är ett privilegium.

Min pappa gick bort i ALS och en bok som jag länge tänkt läsa är Ro utan åror av Ulla-Karin Lindqvist. Hon drabbades av ALS och skrev om sin sjukdom i Ro utan åror. Jag har varit rädd att min läsglädje skulle få sig en törn, om jag genom att läsa hennes bok påmindes om åren utan böcker. Men efter tio år av läsglädje, kanske jag vågar.

Läs om ALS (Amyotrofisk lateralskleros)

Jorden runt på 8 böcker

2011-06-16T09:51:00.008+02:00

Jorden runt på 8 böcker tycker jag låter som en intressant och spännande läsutmaning. De andra resenärerna har redan hunnit halvvägs, men eftersom de tar ett sommaruppehåll så kanske jag hinner ifatt.
De andra har redan hunnit med att besöka Östeuropa, Mellanöstern, Asien och Oceanen. Jag kan läsa en eller flera av böckerna, eller välja någon annan från det området.

Februari - Östeuropa
Mars - Mellanöstern
April - Asien
Maj - Oceanien
Juni - uppehåll
Juli - uppehåll
Augusti - Sydamerika
September - Nordamerika
Oktober - Afrika
November - Västeruropa

Östeuropa
Ingen konst - Péter Esterházy (Ungern)
En munter begravning - Ljudmila Ulitskaja (Ryssland)
Här - Wisława Szymborska (Polen)

Mellanöstern
Huset vid moskén - Kader Abdolah (Iran)
Sju stenar till den otrogna hustrun - Vénus Khoury-Ghata (Libanon)
Järngräshoppan - Salim Barakat (Kurdistan/Syrien)

Asien
Den ovillige fundamentalisten - Mohsin Hamid (Pakistan)
De sex misstänkta - Vikas Swarup (Indien)
Båten - Nam Le (Vietnam)

Oceanien
Mot ännu en sommar - Janet Frame (Nya Zealand)
Oscar & Lucinda - Peter Carey (Australien)
Pojken i soffan - Sonya Hartnett (Australien)

I höst fortsätter utmaningen med dessa områden och böcker:

Syd/Mellanamerika/Karibien
En historia om läsning - Alberto Manguel (Argentina)
Tant Julia och författaren - Mario Vargas Llosa (Peru)
Annie John - Jamaica Kincaid (Antigua och Barbuda)

Nordamerika
Dödssynden/To kill a mockingbird - Harper Lee (USA)
Lark & Termite - Jayne Anne Phillips (USA)
Himlen i Bay City - Catherine Mavrikakis (Kanada)

Afrika
Minaret - Leila Aboulela (Sudan)
Aké - Wole Soyinka (Nigeria)
Under lejonets blick - Maaza Mengiste (Etiopien)

Västeuropa
Med livet framför sej - Émil Ajar (Frankrike)
En dag - David Nicholls (England)
Alla själar - Javier Marías (Spanien)

Läsutmaningen hittade jag på Lyrans Noblesser, via Havsdjupens sal.

Sommarläsning!

2011-06-02T10:30:00.012+02:00

Tänkte bara gå och lägga på ett brev på postlådan (inte ofta man gör det nuförtiden) och benen gick av sig själva in på Åhléns, och fram till fyra lådor fulla av pocketböcker. Kom hem med fyra st.
Nu är sommaren räddad!

Joyce Carol Oates Svart flicka vit flicka
Jag har läst Dödgrävarens dotter och tyckte den var fantastisk, trots det mörka ämnet. Joyce Carol Oates är en mästare på att beskriva tragiska livsöden.

Tamara McKinley De modigas rike
Fortsättningen på Landet bortdom havet. Böckerna utspelar sig på 1700-talet och handlar om Susan som utvandrar till Australien, som då var en straffkoloni för Engelska fångar. Det är spännande och lättläst, perfekt för sömniga sommardagar.

Kajsa Ingemarsson På det fjärde ska det ske
Jag har länge tänk läsa Kajsa Ingemarsson böcker, men de tycks alltid vara utlånade på biblioteket.

Jodi Picoult Skulden
Ämnet är tungt, och jag får se om jag orkar med den här boken.

Alkemisten av Paulo Coelho

2011-05-30T11:16:00.034+02:00

Titel: Alkemisten

Författare: Paulo Coelho

Översättare: Örjan Sjögren

Utgivningsår: 2002

Sidor: 190 (pocket)

Fler böcker av författaren:

Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät, år 2002
Djävulen och fröken Prym, år 2002
Veronika bestämmer sig för att dö, år 2003
Elva minuter, år 2004
Zahiren, år 2005
Pilgrimsresan, år 2006
Häxan från Portobello, år 2007
Brida, år 2008
Segraren står ensam, år 2009

L ä n k a r
Författarens hemsida (eng)
Författarens blogg (eng)

F i l m
Veronika bestämmer sig för att dö har filmatiserats.
Läs mer om filmen på IMDb

Alkemisten är den tredje boken jag läst av Paulo Coelho. Den första boken jag läste var Veronika bestämmer sig för att dö och den tyckte jag mycket om. Den andra var Häxan från Portobello och den tyckte jag inte om. Det var med spänning som jag började läsa Alkemisten, eftersom jag hade så delade meningar om de böcker jag tidigare läst av författaren.

H a n d l i n g
Fåraherden Santiago har under två års tid vallat sina får på Andalusiens marker. När han övernattar i en övergiven kyrka, drömmer han om Egypten. I drömmen hittar han en nedgrävd skatt vid pyramiderna.
Efter att ha rådfrågat en drömtyderska och en kung, bestämmer sig Santiago för att följa sin dröm och hitta skatten. Han säljer sina får och beger sig över havet, och på vägen genom öknen mot pyramiderna träffar han Alkemisten.

K o m m e n t a r e r
Alkemisten påminner mer om Veronika bestämmer sig för att dö än Häxan från Portobello, vilket får mig att jubla inombords när jag börjar läsa om pojken Santiago. Men mitt jubel tystnar mer och mer, ju längre in i berättelsen jag kommer. När Santiago befinner sig någonstans i öknen, tappar jag intresset.

Jag tycker om Paulo Coelhos sätt att hantera ord. Språket är enkelt men fullt av värme. Jag tycker genast om pojken Santiago, hans mod och hans strävan efter att finna livets mening.

Om man ser på Alkemisten med kritiska och analyserande ögon, inser man snart att Paulo Coelho har blandat berättelser och idéer från olika religioner och trosuppfattningar, och andra författare och poeters verk och blandat ihop det med alkemi till en enda röra.
Men trots röran så finns det guldkorn, små tänkvärda berättelser som berör mitt inre och får mig att tänka till och fundera på grunden i min egen tro.

B e t y g
Alkemisten av Paulo Coelho får en trea av mig. Läs den med ett öppet sinne men samtidigt med en kritisk blick.

Befriad av Catharina Ingelman-Sundberg

2011-05-22T09:42:00.006+02:00

Titel: Befriad
Författare: Catharina Ingelman-Sundberg
Utgivningsår: 2009
Sidor: 307 (inbunden)
Fler böcker av författaren:
Skönlitterära böcker:
Kampen mot bränningarna, 1991
Vikingablot, 1995
Vikingasilver, 1997
Vikingaguld, 1999
Mäktig mans kvinna, 2001
Brännmärkt, 2006 (se recension)
Förföljd, 2007 (se recension)

Faktaböcker:
Marinarkeologi - dykaren, arkeologen, fynden, 1985
Boken om vikingarna, 1998
Stockholms dolda museer, 2000
Forntida kvinnor, 2004

Övriga böcker:
Den svarta ejderungen, 1991 (barnbok)
Bland hajar, karlar och vrak, 1995
Tantlexikon, 2001

L ä n k a r
Författarens hemsida

Betyg: 3 av 5

O b s - kan innehålla en del spoilers = avslöjanden

Det här är den tredje boken i serien om Anne Persdotter. Boken Befriad tar vid där den föregående boken Förföljd (se recension) slutar.

H a n d l i n g
Året är 1395. Det tyska Hansan tar över Stockholm och tvingar Anne att lämna sitt handelshus och bege sig till Bergslagen, där hon träffar den italienske köpmannen Leonardo. Tillsammans ger de sig ut på en handelsresa till Konstantinopel men på vägen dit kapas skeppet av sjörövare och Anne måste ta till alla knep för att överleva.

K o m m e n t a r e r
I Befriad har författaren tagit ett kliv framåt. Språket är forfarande ganska enkelt, men jag upplever det som mer nyanserat än i tidigare böcker. Hon beskriver omgivningen mer detaljerat och dröjer sig kvar i känslor och händelser utan att rusa vidare på en gång.
Ändå tycker jag att något fattas. Mot slutet av boken förstod jag vad det var - jag känner inte med Anne. Visst, jag tycker det är spännande att följa Anne i hennes äventyr, men som läsare är jag inte där tillsammans med henne utan står en bit vid sidan om och och tittar på. Som läsare vill jag vara så indragen i historien att jag inte kan släppa den ens när jag lagt boken ifrån mig. Det är en konst som är svår att bemästra.

B e t y g
Boken får 3 av 5. Den förra boken Förföljd tyckte jag passade för en historieintresserad tjej (eller kille) i yngre tonåren, men Befriad är något råare än föregående böcker.

Krukväxter - Ursprung, skötsel & förökning av Katarina Stenman och Anders Wennström

2011-03-23T20:49:00.002+01:00

Titel: Krukväxter - Ursprung, skötsel & förökning
Författare: Katarina Stenman och Anders Wennström
Fotograf: Lucia Röed
Utgivningsår: 2007
Sidor: 240

Jag har länge letat efter en bok om krukväxter, en enkel bok om de vanligaste krukväxterna och hur man sköter om dem. Bor man i lägenhet så är man inte intresserad av trädgårdsböcker.
Krukväxter - Ursprung, skötsel & förökning hittade jag på rean, bläddrade lite i den och föll genast för de vackra fotona och korta men informativa texterna.

Författarna tar upp varför vi har krukväxter, var de kommer ifrån, vad växterna behöver och hur vi tar hand om dem bäst i form av vattning, omplantering och förökning, vilka växter som drabbas av olika sorters ohyra - och så förstås krukväxterna, uppdelade efter familj, släkt och de vanligaste arterna. Allt som allt 200 st.

Om man vill veta mer om krukväxter, rekommenderar jag den här boken.

Faktaböcker sätter jag inte betyg på.

Chronicles of Mystery - The Scorpio Ritual

2011-03-04T09:48:00.009+01:00

Titel: Chronicles of Mystery - The Scorpio Ritual
Genre: Äventyr
Plattform: PC, Windows XP, Vista
Utgivare: City Interactive
Utgivningsår: 2008
Åldersgräns: 16+

L ä n k a r
City Interactive
chroniclesofmysterygame
Trailer (kräver Quicktime)

Betyg: 3

Chronicles of Mystery - The Scorpio Ritual är ett peka-och-klicka äventyrsspel. City Interactive är ett polskt spelföretag som bl a har gjort flera spel i serien Chronicles of Mystery, varav The Scorpio Ritual är det första. Nästa spel i serien med Sylvie som huvudrollsinnehavare heter Tree of Life (2009).

The Scorpio Ritual finns också till iPhone (se video) och Nintendo DS (se video) men har då bytt namn till Curse of the Ancient Temple (2009). Jag har inte spelat Curse of the Ancient Temple men tror att upplägget är något annorlunda än i The Scorpio Ritual.

Andra spel i Chronicles of Mystery-serien men med en annan huvudrollsinnehavare vid namn Chelsea, heter The Legend of the Sacred Treasure (2010) och Secret of the Lost Kindom (2011).
Båda spelen med Chelsea är s k Hidden Object Games (HOG).

H i s t o r i e n
Sylvie Leroux är en arkeolog, liksom hennes morbror professor Olivier Leroux. Han har nyligen upptäckt något spännande men hinner inte berätta vad för Sylvie förrän han försvinner. Sylvie måste ta reda på var Olivier tagit vägen, samt vad det var han upptäckte.

K a r a k t ä r e r n a / R ö s t s k å d e s p e l a r n a
Vi spelar som Sylvie, en ung arkeolog. Vi hör hennes röst, både när hon tänker högt och så klart pratar med andra. Röstskådespelaren för Sylvie är prefekt balanserad mellan nyfiken arkeolog och frusterad ung kvinna som söker efter sin morbror.
Hon har till sin hjälp James Andersson, en ung språkvetare som hjälpte morbrodern innan han försvann. Röstskådespelaren för James låter något oengagerad.
Sylvie träffar också på polisen Granc. Röstskådespelaren är också där perfekt, hånfull på gränsen till arrogant.
Ingen av rösterna är syncade med munrörelserna och det stör till en början men sen glömmer man bort det.
Karaktärernas rörelser är mjuka, om än något orealistiska.

M i l j ö n
Vi rör oss mellan Paris gator där morbrodern har sin bostad, den arkeologiska utgrävningen i en kyrka på Malta, galleriet i Istanbul och gatorna däromkring, och i och under Vatikanen.
Det är vackert, stillsamt med mjuka färger och lugn ljussättning.
Några få rörelser bryter av stillheten, som vattnets vågor, en gardins fladdrande i vinden, en skylt som snurrar, rök ur skorstenar och moln som far förbi på himlen.
Musiken är fin men blir störande efter en stund, men man kan dra ner ljudet till ett behagligt bakgrundsmummel som bidrar till den mystiska stämningen.

S v å r i g h e t s g r a d
Svårighetsgraden på pusslen i spelet är lätta till medelsvåra. Det kan ta en stund att förstå vad det är man ska göra med de få upphittade saker man samlat på sig. Det gäller att vara uppmärksam på vad man får reda på genom diskussioner med de olika karaktärerna man möter.
Spelet är linjärt, d v s att man måste lösa en del för att komma vidare till nästa del i spelet.

Å l d e r s g r ä n s
Åldersgränsen på 16 år är löjligt högt satt, om man jämför med andra spel. Möjligtvis behöver man en del kunskap i engelska.

K o m m e n t a r e r
Spelet är alldeles för kort! När det kändes som att jag kommit halvvägs, var det plötsligt slut!

B e t y g
Betydet blir en trea. Gillar man äventysspel av formen peka-och-klicka så rekommenderar jag det här spelet!

Bokrea!

2011-02-28T13:52:00.004+01:00

Beställde några böcker på bokrean:

Catharina Ingelman-Sundberg Befriad

Bengt Liljegren Regenter i Sverige

Mia Skäringer Dyngkåt och hur helig som helst

Paulo Coelho Alkeminsten

Edward Morgan Foster Ett rum med utsikt

Sara Kadefors Borta bäst

Jonas Jonasson Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Boklista 2010

2011-02-02T22:41:00.001+01:00

Bloggen tog en paus under 2010 men är nu tillbaka.

Boklista under 2010:

Cormac McCarthy Vägen
En otroligt bra bok och en lika bra film. Läs boken! Se filmen!

Ron McLarty Jag minns att jag sprang
Märklig bok om en tjock man som cyklar genom USA. Samtidigt som han förlorar kilona, kommer han till insikt med sitt liv.

Tracy Chevalier Damen med enhörningen
En bok i samma stil som Flickan med pärlörhänget.

Paulo Coelho Häxan från Portobello
Åh, vad jag fick kämpa med denna bok. Tråkig.

K.G. Johansson Glastornet
Kändes som den vände sig till de unga, men jag tyckte om den.

Johanne Hildebrandt Älskade krig
Ganska bra.

Guy Gavriel Kay Solens sista strålar
Något seg, men ganska bra.

Terry Goodkind Sanningens svärd del 1

Lawe Söderholm Alfred - handelsmannen

Terry Goodkind Sanningens svärd del 2 - Trollkarlens första regel

Terry Goodkind Sanningens svärd del 3 - Tårarnas sten

Terry Goodkind Sanningens svärd del 4 - Färden från lerfolket

Terry Goodkind Sanningens svärd del 5 - Profeternas palats

Johanne Hildebrant Förbannade fred
Fortsättningen på Älskade krig. Bra men alldeles för kort

Dick Harrisson Ofärd (ej färdigläst)

Mari Ljungstedt Den du inte ser (ljudbok)
Helt ok.

Stephenie Meyer Bree Tanners andra liv (ljudbok)

Tamara McKinley Landet bortom havet

Liza Marklund Nobels Testamente (ljudbok)

Patrick Rothfuss Vindens namn del 1
Rekommenderas!

Sara Kadefors Fågebovägen 32
Intressant och spännande, men jobbig ibland. Rekommenderas!

Steven Saylor Romarblod

K.G. Johansson Googolplex (e-bok) (ej färdigläst)

Jette A. Kaarsböl Den stängda boken
Frustrerande bok som jag äntligen tog jag mig igenom.

Patrick Rothfuss Vindens namn del 2

Agneta Sjödin En av de tolv
Något lättläst men ändå tankvärd.

Joyce Carol Oates Dödgrävarens dotter
Otroligt välskriven bok.

Diana Gabaldon Som ett eko

Svärdets makt av George RR Martin

2009-02-25T12:52:00.004+01:00

Titel: Svärdets makt (A Storm of Swords)
Författare: George R. R. Martin
Översättare: Louise Thulin
Utgivningsår: 2000
Sidor: 961 (inbunden)
Fler böcker i serien:
Kampen om Järntronen (A Game of Thrones), år 1996
Kungarnas krig (A Clash of Kings), år 1999
Svärdets makt (A Storm of Swords), år 2000
A feast for Crows, år 2005 (eng, ej översatt än)
A Dance with Dragons (ej färdigskriven)
The Winds of Winter (ej färdigskriven)
A Dream of Spring (ej färdigskriven)

L ä n k a r
Författarens hemsida

Betyg: 3 av 5

Obs - kan innehålla spoilers = avslöjanden.

Det här är tredje boken i serien Sagan om is och eld. Den första boken i serien heter Kampen om Järntronen. Läs recension >> Den andra boken heter Kungarnas krig. Läs recension >>

H a n d l i n g
Daenerys korsar havet tillsammans med sitt khalasar, och de tre drakarna Drogon, Rheagal och Viserion. De var inte större än hundar, men växte för varje dag. Dany samlar sin armé och tågar mot Västeros och sin födslorätt till järntronen. Spåkvinnans varningar förföljer henne, tre gånger ska hon bli förrådd - men hur, och av vilka?

Kriget fortsätter i de sju konungarikena, men den ena självutnämnda kungen efter den andra faller ifrån. Joffrey sitter kvar på järntronen, men det är morfadern Tywin och rådet som styr. Det blir ändrade bröllopsplaner.

Tyrion överlever mirakulöst, och får mer än ett uppdrag av sin far Tywin.

Jaime sitter fängslad men blir släppt av Catelyn i utbyte mot Sansa och Arya. Brienne av Tarth, en manhaftig kvinna lovar att föra Jaime till Kungshamn för utbytet, men de måste först färdas många mil genom fiendeland för att nå dit.

Kung Stannis har hjälp av en farlig och vacker kvinna vid namn Melisande. Hennes nya religion samlar människorna kring elden.

Familjen Stark är fortfarande splittrade på var sitt håll, men Catelyn återförenas med sin son Robb. Han följer sitt hjärta, som får ödesdigra konsekvenser för dem alla.
Sansa är kvar i Kungshamn, men planerar att fly så fort tillfälle ges.
Arya kämpar för sin överlevnad, och vet inte vem hon ska lita på.
Bran följer med sina nya vänner in i skogen, buren på ryggen av Hodor. Hans vargdrömmar är det enda sättet för honom att känna sig fri.
Jon förälskar sig i en rövarkvinna med eldrött hår vid namn Ygritte. Rövarna samlar sig och tågar mot muren.

S p r å k e t
Texten är beskrivande och rak, ibland ganska tråkig. Men den för berättelsen framåt, och det är det som håller intresset uppe. Författaren väver ett innehållsrikt nät av människoöden, det ena intressantare än det andra. Det är men spänning man följer vad som ska hända härnäst, eftersom författaren inte är rädd att göra drastiska vändningar.

K o m m e n t a r e r
Den tredje boken i serien Sagan om is och eld fortsätter i samma stil som de föregående. Historierna förs framåt i långsam takt, men då och då blixtrar det till och blir intressant.

Den tredje boken i serien får en stark trea av mig. Väl värd att läsa. Nästa bok i serien är ännu inte översatt till svenska, och vad jag har förstått så kommer de inte att översättas inom en överskådlig framtid.

Jag kan inte låta bli att avsluta med ett - HODOR!

Allt för min syster av Jodi Picoult

2008-06-26T23:44:00.004+02:00

Titel: Allt för min syster (My sister's Keeper)
Författare: Jodi Picoult
Översättare: Anna Sandberg
Utgivningsår: 2004
Sidor: 375 (pocket)
Fler böcker av författaren:
Song of the Humpback Whale 1992
Harvesting the Heart 1993
Picture Perfect 1995
Mercy 1996
The Pact 1998
Keeping Faith 1999
Plain Thruth 1999
Salem Falls 2001
Perfect Match 2002
Second Glance 2003
My sister's Keeper / Allt för min syster 2004
Vanishing Acts / Försvinnanden 2005 (läs recension)
The Tenth Circle / Den tionde kretsen 2006
Nineteen Minutes / 19 minuter 2007
Change of Heart 2008

Betyg: 4 av 5

L ä n k a r
Författarens officiella hemsida

Författaren Jodi Picoult tar upp svåra ämnen, och den här boken är inget undantag.

H a n d l i n g
Anna är nyfödd när hon för första gången donerar stamceller från navelsträngen till sin syster. Anna är en genetiskt framtagen perfekt matchning till sin äldre syster Kate som har en aggressiv form av leukemi. Donerandet fortsätter utan att Anna har något val och när hon är tretton år och föräldrarna vill att hon ska donera sin ena njure så kontaktar hon en advokat.

K o m m e n t a r e r
Jag har alltid tyckt om att läsa en bok skriven i jag-form. Man får följa någon nära inpå, lära känna hans eller hennes innersta tankar och känslor, ser alla händelser ur den personens ögon. Men här hoppar vi fram och tillbaka mellan de olika huvudpersonerna, den designade flickan Anna, hennes sjuka syster Kate, deras bror Jesse och föräldrarna Sara och Brian, samt advokaten Campbell och Annas goda man Julia. Allt som allt sju personer. Det blir onekligen rörigt.

Författaren bryr sig sällan om att beskriva miljön omkring personerna med mer än några få ord. Det ger ett flyt i texten, fokusen ligger på händelserna kring personerna. Men det gör också att händelserna staplas på varandra, och eftersom de ofta är känslosamma så ges inte läsaren en chans att andas mellan varven. Det är en bok man snabbt läser ut, men den tar tid att smälta.

Slutet överraskar. Jodi Picoult fick frågan om hon hade bestämt sig hur boken skulle sluta redan från början, och svaret var Ja.

Jag känner mig kluven i den här fråga om föräldrar med ett sjukt barn ska tillåtas designa ett barn för att rädda livet på det sjuka syskonet. Risken finns att det designade barnet känner sig oönskat, förutom då som reservdel till syskonet.

B e t y g
Vad blir det för betyg då? Fyra av fem möjliga. Rekommenderas!

Dreamfall - The Longest Journey

2008-06-01T20:27:00.003+02:00

Titel: Dreamfall - The Longest Journey
Genre: Äventyr
Plattform: PC, windows XP (fungerar på Vista)
Utgivare: Funcom
Utgivningsår: 2006
Åldersgräns: 16+

L ä n k a r
Dreamfall - officiell hemsida
Dreamfall på wikipedia
Röstskådespelarna på IMDb
Funcom
Forum

Betyg: 4 av 5

Dreamfall - The Longest Journey är den fristående fortsättningen på The Longest Journey, båda två är äventyrsspel från det norska spelföretaget Funcom.

H i s t o r i e n
Casablanca, år 2219. Tjugoåringa Zoë Castillo har avbrutit sina studier och flyttat hem till sin far Gabriel för att komma underfund med vad hon egentligen vill göra med sitt liv. Hon kommer sig inte för med någonting, utan spenderar tiden framför tv:n, på gymmet eller med sina vänner.
Zoë träffar sin före detta pojkvän Reza på torget. Han arbetar som journalist och säger sig ha något stort på gång. Eftersom han har så ont om tid så frågar han Zoë om hon kan tänka sig att hämta ett paket åt honom, och det går hon med på. Men när hon har hämtat paketet och ska lämna det till Reza, så upptäcker hon att han har försvunnit. Hon bestämmer sig för att leta reda på honom.

K a r a k t ä r e r n a
Vi spelar antingen som Zoë, April eller Kian. Det känns märkligt att hoppa mellan de olika karaktärerna, och ibland smått irriterande. Zoë är huvudpersonen, så att spela som April eller Kian känns som något märkligt mellanspel.
Vi får också träffa gamla bekanta från det tidigare spelet, men eftersom jag inte har spelat det så kändes det som att det var en hel del som gick mig förbi.
Karaktärerna är välgjorda och historien är alla fall till en början riktigt spännande och intressant. Tyvärr blir det rörigt mot slutet och avslutas alldeles för abrupt med många obesvarade frågor fortfarande hängande i luften. Funcom tänker inte göra ett tredje spel men har lovat en fortsättning online.

M i l j ö n
Vi rör oss i tre olika världar, Zoës och Rezas futuristiska värld Stark, April Ryans och de andras medeltidsvärld Arcadia och en tredje drömliknande vintervärld.
Miljöerna är godkända, och stundtals vackra men blir tyvärr ganska platta eftersom det inte finns något att göra. Man kan inte ta upp någonting som det inte är meningen att man ska använda, och titta på någonting och få information om det annat än några få och ointressanta saker.

Å l d e r s g r ä n s e n
Spelet har fått en åldersgräns på 16 år, antagligen på grund av det ibland förekommer svordomar. Jag tycker gränsen är väl högt satt. Men man bör ha en del kunskaper i engelska (eller norska) för att hänga med i ordväxlingen. Det hände att det var dags att slåss men de tillförde ingenting till spelet. Det var mest irriterande och hindrade fortsättningen av historien. Det var dessutom relativt enkelt och inte speciellt våldsamt om man jämför med andra spel. Svårighetsgraden på pusslen var ibland löjligt enkla, men det hände också att man sprang omkring utan att ha en aning om vad man skulle göra härnäst.

K o m m e n t a r e r
Spelet är egentligen tänkt för windows XP men jag fick det att fungera på Windows Vista efter uppdatering.
Det är både till sin för- och nackdel att det är så mycket dialoger att lyssna igenom. Det gav en känsla för karaktärerna och historien som man inte glömmer i första taget, men ibland blev det väl långtråkigt. Rösterna stämde inte alls med läpprörelserna, vilket var ganska irriterande.

B e t y g
Spelet Dreamfall - The Longest Journey får 4 av 5 möjliga. Stor berättarglädje, intressant historia (om än något rörig) och välgjorda karaktärer ger högt betyg.

Gracelin O'Malley av Ann Moore

2008-05-06T12:33:00.005+02:00

Titel: Gracelin O'Malley
Författare: Ann Moore
Översättare: Lisbeth Holst
Utgivningsår: 2001
Sidor: 429 (pocket)
Fler böcker av författaren:
Irland farväl 2004
När morgondagen gryr 2005

Betyg: 4 av 5

Jag fick med mig ett slitet exemplar av en romantisk historisk roman från biblioteket, och trodde jag skulle få sitta och sucka och himla med ögonen genom ännu en hopplöst orealistisk romantisk smörja. Varför jag ens lånade den, var väl att jag fortfarande inte givit upp hoppet om en bra skriven roman som innehåller verklig romantik satt i en historisk miljö.
Boken är skriven för bara några år sedan och det gav mig hopp om en ny infallsvinkel på genren romantik. Historien fortsätter i Irland farväl och När morgondagen gryr.

H a n d l i n g
Irland, mitten av 1800-talet. Gracelin O'Malley växer upp i ett fattigt men kärleksfullt hem i närheten av Macroom tillsammans med sin far Patrick, de två bröderna Sean och Ryan och mormorn. När barnens mor Kathleen och Sean är på väg hem från ett möte i kyrkan råkar de ut för en olycka med vagnen, och Kathleen omkommer och Sean blir svårt skadad. Han överlever mot alla ods, men blir vanställd i kroppen. Eftersom Sean inte kan utföra det tunga arbetet på åkrarna runt omkring huset så blir han hemmavid tillsammans med mormodern och Grace.
O'Mallays arrenderar sin mark från jordägaren Bram Donnelly. Bram är engelsman och hade sänts till Irland av sin far för att ta hand om deras egendom. Och han hatar det. Han hatar de simpla irländarna med deras mystik och historier. Ändå får han upp ögonen för Grace på den årliga festligheten Johannesafton vid midsommar och han ber om hennes hand. Trots ryktena om honom, bestämmer sig Grace för att tacka ja. Hon flyttar till Donnelly House och till en början går allting bra. Men snart inser hon vem det är hon egentligen har gift sig med.
När hungersnöden står för dörren gör irländarna uppror mot engelsmännen. Med i motståndsrörelsen The Young Irelanders finns Graces bror Sean och hans bästa vän Morgan McDonagh. Grace gör vad hon kan för att hjälpa dem, och de andra. Det får hon betala dyrt för.

S p r å k e t
Språket är innehållsrikt och beskrivande. Jag får en klar bild av hur det måste ha varit för irländarna när hungersnöden, sjukdomarna och engelsmännens orättvisor drabbar dem, och hur det påverkade O'Malleys i sin lilla stuga och Grace på det stora godset Donnelly House.
Författaren har en förmåga att levandegöra människorna på ett sätt som gör att man inte glömmer dem i första taget. Texten flödar av inspiration och berättarglädje, och har en jämn kvalitet från början till slut

B e t y g
Boken kan inte få mindre än en fyra av fem möjliga. Rekommenderas verkligen!

Förföljd av Catharina Ingelman-Sundberg

2008-04-14T20:14:00.004+02:00

Titel: Förföljd
Författare: Catharina Ingelman-Sundberg
Utgivningsår: 2007
Sidor: 327 (inbunden)
Fler böcker av författaren:
Skönlitterära böcker:
Kampen mot bränningarna, 1991
Vikingablot, 1995
Vikingasilver, 1997
Vikingaguld, 1999
Mäktig mans kvinna, 2001
Brännmärkt, 2006 (se recension)

Faktaböcker:
Marinarkeologi - dykaren, arkeologen, fynden, 1985
Boken om vikingarna, 1998
Stockholms dolda museer, 2000
Forntida kvinnor, 2004

Övriga böcker:
Den svarta ejderungen, 1991 (barnbok)
Bland hajar, karlar och vrak, 1995
Tantlexikon, 2001

L ä n k a r
Författarens hemsida

Betyg: 2 av 5

O b s - kan innehålla en del spoilers = avslöjanden

Det här är den andra boken i serien om Anne Persdotter. Boken Förföljd tar vid där den föregående boken Brännmärkt (se recension) slutar.

H a n d l i n g
Anne tvingas fly Stockholm då någon är ute efter hennes liv. Hon reser tillbaka till det tyska Lübeck och har med sig dottern Maria. Hennes väninna Valborg har hittat en käraste i köpmannen Herman Möller, och han lovar Anne att han ska ta hand om Handelshuset åt henne medan hon är borta, och att hon kan ta kontakt med hans kompanjon Bernt Schultze i Lübeck.
Hon lär känna köpmannen Heinz Nagler och hans fru Christin och deras son Peder. Heinz varnar Anne för att göra affärer med Bernt Schultze, men hon har inget val. Snart inser hon att hon har hamnat i en rejäl knipa.

S p r å k e t
Det är ett rappt och rakt språk, utan krusiduller. För den ovane läsaren så är det perfekt. Jag kan tänka mig att böckerna om Anne Persdotter passar till den historieintresserade tjejen i yngre tonåren.

K o m m e n t a r e r
Jag blir inte riktigt klok på Anne. Hon är en komplicerad kvinna, minst sagt. Omedvetet vacker förstås, med sina röda lockar och slanka gestalt (trots barnafödande och allt), kvicktänkt och intelligent men samtidigt otroligt naiv. Karlarna faller som furor, och hon med dem. Hon tycks inte lära sig något av sina misstag utan kör på i samma gamla spår. Kärlekshistorierna är något banala, och jag kan inte göra annat än himla med ögonen och traggla igenom dem. Ibland blixtrar berättelsen till, men tyvärr allt för sällan.
Om man jämför med andra historiska romaner så tycker jag att den här väger något lätt. Författaren tar sig alldeles för enkelt ur vissa situationer, genom att t ex låta en besvärlig person dö.

B e t y g
Boken får 2 av 5. Godkänt, med andra ord men tyvärr ingen höjdare.

Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross

2008-04-12T14:44:00.004+02:00

Titel: Påven Johanna (originaltitel: Pope Joan)
Författare: Donna Woolfolk Cross
Översättare: Marianne Örjeskog
Utgivningsår: 1997
Sidor: 435
Fler böcker av författaren:
Word Abuse: How the Words We Use Use Us, 1979
Daddy's Little Girl: The Unspoken Bargain Between Fathers and Their Daughters, 1983 (with William Woolfolk)
Mediaspeak: How Television Makes Up Your Mind, 1984
Speaking of Words: A Language Reader, 1986 (with James MacKillop)

L ä n k a r
Myten Påven Johanna på wikipeida (sv)
Pope Joan (eng)

Betyg: 4 av 5

En påve som heter Johanna? Det låter för otroligt för att vara sant, men i varje myt finns ett korn av sanning. Författaren Donna Woolfolk Cross har gjort ett gediget arbete att forska i myten om en kvinna som förklädd till man var påve i Rom på 800-talet. I slutet av boken skriver författaren att hon har försökt vara så historiskt korrekt som möjligt, men att hon har ändrat på några fakta för berättelsens skull.

Boken ska filmatiseras, med påbörjan 2008. Johanna ska gestaltas av Franka Potente. Hon har bl a spelat Marie i de två första Bourne-filmerna.
Författarens tidigare böcker har handlat om hur vi använder vårt språk. Påven Johanna är hennes debutroman. Hon har påbörjat en ny roman som ska utspela sig på 1700-talet.

H a n d l i n g
Johanna är en vaken, intelligent och inspirerad flicka som ges tillfälle att studera, trots att det är näst intill omöjligt för en kvinna på 800-talet. Hon läser latin och grekiska, filosoferar och funderar.
Men verkligheten hinner ikapp henne och hon tvingas gifta sig med en man hon inte känner. Men den dagen då bröllopet ska stå, förändras Johannas liv på ett sätt hon inte kunnat förutspå.
En tid senare, i klostret i Fulda träffar vi på en ung man vid namn Johannes Anglicus. Han trivs med det inrutade klosterlivet, där han har en större frihet än han någonsin hade som kvinna. Johannes är naturligtvis Johanna. Hon intresserar sig för läkekonst och får ett rykte om sig att bota sjukdomar med egna metoder. Hennes kunskaper för henne så småningom till Rom.

S p r å k e t
Översättning är felfri, så vitt jag kan se. Det förekommer en hel del latin, grekiska m m men det är så skickligt invävt i texten att jag inte störs av det, trots att jag inte förstår betydelsen ordagrant.

K o m m e n t a r e r
Man kan onekligen undvika att fundera kring religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, dåtidens syn på kvinnor (och män också för den delen), klassindelning, fattigdom och orättvisor. Jag har ofta svårt att läsa om just orättvisor, oavsett vilken typ det än må vara. Det gör mig frustrerad att genomlida huvudpersonens elände. Men den här boken gör det ändå uthärdligt. Johannas smittande inspiration och glädje sprids även till mig som läsare.

B e t y g
Den här boken får en fyra av fem. Jag ser mycket fram emot hennes nästkommande roman, och självklart också filmatiseringen av boken.

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger

2008-04-08T14:35:00.003+02:00

Titel: Tidsresenärens hustru (The Time Traveler's Wife)
Författare: Audrey Niffenegger
Översättare: Sven Christer Swahn
Utgivningsår: 2005
Sidor: 466 (inbunden)
Fler böcker av författaren:
Jakob Wywialowski and the Angels (2004)
The Three Incestuous Sisters (2005)
The Adventuress (2006)
Her Fearful Symmetry (ej färdig än)

L ä n k a r
Författarens officiella hemsida
Om författaren på wikipedia (eng)
Filmatisering av boken

Betyg: 4 av 5

Tidsresenärens hustru är Audrey Niffeneggers debutroman. De övriga böckerna är så kallade grafiska böcker (graphic novels).
Boken Tidsresenärens hustru har filmatiserats med Eric Bana som Henry och Rachel McAdams som Clare. Filmen släpps år 2008.

H i s t o r i e n
Henry DeTable har en ovanlig genetisk åkomma, han har förmågan att resa i tiden. Men det är utom hans kontroll, och han kan när som helst plötsligt försvinna och när han dyker upp igen har han ingen aning om var och framför allt när han är.
Det är ett hårt liv att vara tidsresenär. Henry måste lära sig att ljuga och stjäla, göra inbrott och ibland slåss för sitt liv. Han är utmärglad och varje tidsresa tär på honom. Men ljuset i Henrys liv är Clare, kvinnan som accepterar honom precis som han är. Men det är inte lätt att vara tidsresenärens hustru.
Clare Abshire är bara några år gammal när hon en dag hittar en naken man i skogsgläntan bakom sitt hus. Först blir hon rädd, men nyfikenheten tar över när han förklarar att han behöver hennes hjälp. Henry återvänder ofta till gläntan där Clare har ordningställt en låda med mat och kläder åt honom. Till en början ser hon det bara som ett äventyr, en spännande hemlighet, men när hon blir äldre undrar hon vem han egentligen är. Till slut blir han tvungen att avslöja att han är hennes framtida make. Han vill inte berätta något, men säger att de en dag kommer att träffas i nutid, i Chicago.

K o m m e n t a r e r
Jag hade inga svårigheter att följa med i tidshoppen. Ibland var det däremot svårt att komma ihåg vilket jag det är man följer, eftersom både Henry och Clare berättar i jag-form.
Det är en härlig kärlekshistoria, med verkligen fast förankrad i marken trots tidresandet. Med det menar jag alltså att boken är mer verklighetstrogen än man först kanske kan tro, med en historia om en tidsresande man.
Författaren lyckas hålla intresset uppe ända till slutet, men jag ska erkänna att jag hastade mig igenom vissa stycken, speciellt beskrivningen av Clares utförande av sin konst. Kanske jag skulle ha varit intresserad av det om jag själv skapade konst i papper. Andra ställen är rent poetiska, men kan kännas något malplacerade. Eller så var det bara det att jag inte hade tålamod med avbrotten utan ville veta vad som hände sen!

B e t y g
Boken får fyra av fem möjliga. Den kunde ha fått fem, men vissa partier i boken drar ner betyget något. Jag väntar med spänning på Audrey Niffeneggers nästa roman (om hon skriver någon). Och filmen är ju ett måste.
Jag rekommenderar verkligen den här boken. Det är dessutom en bok som tål att läsas om.

Uppdaterat: 080411

Svinalängorna av Susanna Alakoski

2008-02-28T14:20:00.003+01:00

Titel: Svinalängorna
Författare: Susanna Alakoski
Utgivningsår: 2006
Sidor: 259 (pocket)
Fler böcker av författaren:
Tala om klass (medförfattare är Doris Dahlin, Marie Carlsson) 2006
Lyckliga slut (17 olika författare) 2007

L ä n k a r
Intervju med författaren i LO Tidningen
Intervju med författaren i SvD
Inlägg av författaren på Svensk Bokhandel
Tv-intervju med författaren på Bokus.com

Betyg: 4 av 5
Jag har hört talas om Susanna Alakoskis debutroman Svinalängorna som vann Augustpriset den 4 december 2006. Var den ännu en sån bok där författaren berättar om sin eländiga barndom där katastroferna avlöser varandra? Jag drog mig för att börja läsa.

H i s t o r i e n
Det första som händer är att de dränker katter. Jag slutade genast att läsa och la undan boken i några veckor. Men sen tänkte jag att den kan väl inte bara handla om att dränka katter och gav den en ny chans. Det är jag glad för att jag gjorde.

Leena och hennes familj flyttar in i det nybyggda Fridhem i Ystad. De kommer från det fattiga Finland och upplever den nya lägenheten och området runtomkring som höjden av lyx. Det är först senare som de får höra att området av kommunen kallas för svinalängorna.

Leenas föräldrar är periodare. När hon först får höra ordet förstår hon inte vad det betyder. Men hon blir allt för väl förtrogen med vad det innebär. Föräldrarna festar i veckor och Leena och hennes bröder får klara sig själva. Leena lär sig att bli en överlevare.

K o m m e n t a r e r
Det är korta och kärnfulla meningen som oftast går rakt in i hjärtat, men då och då flyger de istället rakt över huvudet. Jag är inte så förtjust i böcker med dessa upphackade meningar. Jag vill att språket ska flyta, så man bara dras med utan att ens vara medveten om det.
Men trots det så lyckas författaren förvånadsvärt bra. Känslan av maktlöshet, ensamhet och hunger känns nästan fysiskt i mig. Det är svårt att läsa ibland. Men det förekommer en hel del värme och humor också, som överraskar då och då. Man känner med dem, även föräldrarna som inte kan sluta förstöra för sig själva och sina barn.

B e t y g
Det blir en fyra av fem möjliga för Susanna Alakoskis debutroman Svinalängorna. Hon är initiativtagaren och medförfattare till Lyckliga slut som handlar om våld mot kvinnor men den tror jag inte att jag orkar läsa just nu.

Människors barn av P. D. James

2007-10-30T13:18:00.004+01:00

Titel: Människors barn (The Children of Men)
Författare: P. D. James (Phyllis Dorothy)
Översättare: Elsa Svenson
Utgivningsår: 1992 (eng)
Sidor: 287
Fler böcker av författaren:
Cover her Face / Slut hennes ögon 1962
A Mind to Murder / Mord i sinnet 1963
Unnatural Causes / Onaturlig död 1967
Shroud for a Nightingale / Döden går ronden 1971
An Unsuitable Job for a Woman / Ett opassande jobb för en kvinna 1972
The Black Tower / Det svarta tornet 1975
The Death of an Expert Witness / Ett expertvittnes död 1977
Innocent Blood / Av oskyldigt blod 1980
The Skull Beneath the Skin / Skallen under huden 1982
A Taste for Death / Smak för döden 1986
Devices and Desires / Böjelser och begär 1989
The Children of Men / Människors barn 1992
Original Sin / Arvssynden 1994
A Certain Justice / Ett slags rättvisa 1997
Time to Be in Earnest / Dags att bruka allvar 1999
Death in Holy Orders / Den yttersta domen 2001
The Murder Room / I mödrarens rum 2003
The Lighthouse / Fyren 2005

L ä n k a r
Författarens hemsida
P. D. James på wikipedia (sv)
P. D. James på wikipedia (eng)
Filmen Children of Men på IMDb

Betyg: 2 av 5

Jag fick tipset att se filmen Children of Men med Clive Owen i huvudrollen. Filmen väckte mitt intresse för boken som filmen baseras på, Människors barn (The Children of Men) av P. D. James.

H i s t o r i e n
Tänk dig en värld utan barn. Året är 2021, England. Det har inte fötts några barn på tjugofem år och människorna står inför en katastrof, slutet på mänskligheten.
Den sista generationen kallas för Omegor. Det är som att någon vill spela dem ett spratt för Omegorna är alla vackra, undersköna varelser men känslokalla, grymma och våldsamma. De sista barnen som fötts blev extra omhändetagna, men när de nådde puberteten visade det sig att de var lika sterila som alla andra. För varje år som gick efter det, dog hoppet långsamt ut.

England styrs av diktatorn och riksföreståndaren Xan Lyppiatt. Gränserna är stängda och endast några få utvalda ”gästarbetare” får tjäna sitt uppehälle genom att arbeta hårt. Kriminella skickas till Isle om Man, en ö där de får klara sig bäst de kan. Alla friska män och kvinnor tvingas genomgå förnedrande undersökningar varje månad till ingen nytta. De gamla och orkeslösa tvingas till en ”sista färd”.
De flesta accepterar mänsklighetens öde och vill bara leva sina liv i fred. De gifter sig och går till sina arbeten, påtar i trädgården och meckar med bilen, kanske skaffar de en katt eller hund som ersättning för barnen de aldrig fick.
Men det finns en grupp, de fem fiskarna som ser orättvisorna och bestämmer sig för att göra något åt dem.

Det är årets första dag och Theodore Farons femtionde födelsedag. Efter skilsmässan med Helena bor han ensam i sitt stora hus i Oxford. Han arbetar som historiker med inriktning på Drottning Viktorias tid.
Theo påbörjar en ny dagbok och berättar om sin vardag och sina funderingar kring en förändrad värld utan framtid. Vid ett besök i kyrkan kontaktas han av en kvinna som han känner igen som en av sina elever, Julian. Hon är en av de fem fiskarna. Theo vill inte ha något med dem att göra, men omständigheterna tvingar honom att agera.

S p r å k e t
Vi får följa händelserna genom Theos ögon. Till en början i jag-form genom dagboksanteckningarna, men sen allt oftare i tredje person.
Språket flyter på, men är knappast poetiskt. En del beskrivningar av naturen känns helt malplacerade, liksom en del absurda diskussioner och konstiga situationer.

K o m m e n t a r
Är du inte beredd på tungsinta frågeställningar så är det här ingen bok för dig. Men just nu passar den här boken mig bra. Det är något helt annat mot det jag läst på sistone, och jag sökte en bok som ställer de svåra frågorna. Hur skulle du reagera om du visste att människan skulle dö ut? När jag förstod innebörden i slutet på mänskligheten, så rös jag.

Om en film är baserad på en bok, så är oftast boken bättre än filmen eftersom den ger ett djup som en film på ca två timmar inte hinner med. Men här är det faktiskt filmen som är bättre än boken. Regissören har plockat ut det som faktiskt var spännande i boken och byggt upp hela filmen kring det. Men ändå infinner sig samma känsla i slutet av filmen som i boken: Jaha? Och nu då? Det är precis som att mänsklighetens slutgiltiga öde är det som driver historien framåt, men sen då? När det inte längre är aktuellt, dör intresset. Författaren hade en idé och började skriva utan att riktigt ha tänkt igenom ända till slutet. Och filmen går i författarens fotspår. Tråkigt.

B e t y g
Jag ger den här boken en tvåa. Den är tankeväckande, men det är också allt.
Filmen däremot får ett högt betyg, inte minst för det häftiga fotot. Se den, istället för att läsa boken!

Svärdets väktare - Diamantsvärdet och träsvärdet av Nick Perumov

2007-10-15T11:15:00.003+02:00

Titel: Svärdets väktare - Diamantsvärdet och träsvärdet
Författare: Nick Perumov
Översättare: Britt-Marie Ingdén-Ringselle
Utgivningsår: 2002 (rys), 2006 (sv)
Sidor: 395 (pocket)
Fler böcker i serien:
Хранитель Мечей Keeper of the Sword
Алмазный Меч, Деревянный Меч (Diamond Sword, Wooden Sword, 1998)
- Diamantsvärdet och träsvärdet 1, 2006
- Diamantsvärdet och träsvärdet 2, 2007
Рождение Мага (Birth of the Mage, 1999)
Странствия Мага (Wandering of the Mage, 2000)
Одиночество Мага (Loneliness of the Mage, 2001)
Война Мага: Дебют (War of the Mage: Debut, 2003)
Война Мага: Миттельшпиль (War of the Mage: Middlegame, 2004)
Война Мага: Конец Игры (War of the Mage: Game Over, 2006)

Nick Perumov har också skrivit en fortsättning på J. R. R. Tolkiens Sagan om Ringen-böckerna:
Кольцо Тьмы (Ring of Darkness)
Эльфийский Клинок (Elven Blade, 1993)
Черное Копье (Black Lance, 1993)
Адамант Хенны (The Adamant of Henna, 1995)

L ä n k a r

Författarens hemsida (rys, en del på eng)
Intervju med Nick Perumov på bokus.se (sv)
Om Nick Perumov på wikipedia (eng)
Bokförlaget Ersatz (sv)

Betyg: 3 av 5

Det här är första boken i serien Svärdets väktare som det svenska bokförlaget Ersatz så klart har delat upp i två delar, Diamantsvärdet och träsvärdet 1 och 2.

H i s t o r i e n
En cirkuskaravan brådskar på sitt långsamma sätt över ödemarken mot staden Chvalin för att undkomma det dödliga höstregnet. I en av vagnarna finns Agata, en av de få kvarvarande dankerna. Hon är ett skogens barn, men järnet runt halsen gör henne till en slavinna och hon är tvungen att lyda sin herre och ägare Onfim. Men det var inte utan anledning han köpte henne. De styr vagnarna mot Drungskogen.
Arkordentrollkarlen Ilmet rider in genom Chvalins portar. I hälarna på honom följer en till synes alldaglig man som tagit namnet Fess. Han är utsänd av Grå Förbundet att skugga trollkarlen.
Något senare anländer en handelskaravan, med gnomen Sidri som ledare. Med sig har han två friborna, Khan-Torog och trollkvinnan Tavi.
Den unge kejsaren undrar vem som egentligen styr, han eller Regnbågen?
Långt under Isflammans kyrka, i de underjordiska gångarna, sitter en fånge i sin klostercell och följer händelserna.
Och dödsregnet närmar sig...

K a r a k t ä r e r n a
Vi får raskt lära känna den ena karaktären efter den andra. Jag hade önskat att författaren hade stannat kvar något längre hos dem, så att man lärde känna dem bättre innan han går vidare till nästa. Men för den otålige, så är det ju perfekt.

M i l j ö n
Fantasy utspelar sig oftast i någon sorts medeltidsvärld, så också här. Men det är en mörk värld, sprängfylld med illvilliga andar, själlösa varelser och ren ondska. Det blir bara för mycket ibland.

S p r å k e t
Här får man verkligen hänga med! Vi kastas raskt in i händelsernas centrum och Perumovs fantasyvärld förklaras allt eftersom. Det långsamma upplägget som man vanligtvis får genomlida i de första böckerna i en ny fantasyserie har helt lagts åt sidan, och som läsare gäller det att man är uppmärksam på detaljerna. De här böckerna är verkligen något för den inbitne fantasyälskaren att sätta tänderna i!
En liten äckelvarning utfärdas, för här ligger författaren inte på latsidan när det gäller att beskriva vidriga detaljer.

K o m m e n t a r e r
I de flesta fantasyböcker har det oftast funnits en svunnen tid då människorna levde i fred, och hade kunskap om teknologi, magi och andra färdigheter. Sen kanske krig, farsoter och andra hemskheter gjorde att allt försvann och nära nog föll i glömska och bara en liten spillra finns kvar. Det var bättre förr, helt enkelt.
I den här serien har något liknande hänt. Dankerna var ett storslaget folk, men de (och flera andra raser) utplånades nästan helt av människorna.

Oftast får man en förklaring till hur magin fungerar. Det har hittills saknats en sådan förklaring, vilket gör att magin blir något oförståeligt. Det finns inga grundregler, och till synes inga gränser. Jaha, där fick en häst vingar och de döda går igen. Men hur fungerar det då? Är det bara jag som vill veta sån't?

B e t y g
Jag ger den här boken en svag trea. Den är läsvärd, men det blir ofta rörigt och jag känner tyvärr inte med karaktärerna.

Kungarnas krig av George R.R. Martin

2007-10-07T20:23:00.003+02:00

Titel: Kungarnas krig (A Clash of Kings)
Författare: George R. R. Martin
Översättare: Louise Thulin
Utgivningsår: 1999
Sidor: 754 (inbunden)
Fler böcker i serien:
Svärdets makt, år 2000
A feast for Crows, år 2005 (eng, ej översatt än)
A Dance with Dragons (ej färdigskriven)
The Winds of Winter (ej färdigskriven)
A Dream of Spring (ej färdigskriven)

L ä n k a r
Författarens hemsida

Betyg: 3 av 5

Obs - kan innehålla spoilers = avslöjanden.

Det här är andra boken i serien Sagan om is och eld. Den första boken i serien heter Kampen om Järntronen. Läs recension >>

H i s t o r i e n
Samma natt som drakarna föds, sveper en röd komet över himlen. Daenerys ser det som ett tecken och följer efter tillsammans med sin khalasar.
På andra sidan havet är landet de sju konungarikena splittrat av krig. Trettonåriga Joffrey är Kung av Järntronen, men hans mor drottning Cersei styr i hans ställe tills han är myndig. Cerseis bror, dvärgen Tyrion tar över efter Eddard Stark som kungens Hand. Han får mycket att göra och stortrivs, men det är ett farligt spel han spelar. Kungshamn förbereder sig för den kommande belägringen.
Roberts Baratheons bröder, Stannis och Renly gör båda anspråk på tronen och samlar sina vasaller omkring sig.
Theon Greyjoy återvänder till Järnöarna efter att ha varit myndling hos Starks på Vinterhed. Theons far, Lord Balon var en gång kung av Järnöarna men Robert Baratheon, med Eddard Stark vid sin sida besegrade dem. Nu ruvar de på hämnd. Men Theon har egna planer.

Familjen Stark är splittrade åt var sitt håll: Femtonåriga Robb drar ut i krig med sina vasaller och skräckvargen Gråvind vid sin sida. Catelyn gör vad hon kan för att hjälpa sin son Robb i kriget. Tolvåriga Sansa har äntligen insett vem Joffrey egentligen är och vill inget hellre än att återvända till Vinterhed, men hur? Tioåriga Arya lyckades fly i tumultet och försöker ta sig tillbaka hem, men stöter på trubbel. Åttaåriga Bran och fyraåriga Rickon är ensamma kvar på Vinterhed och Bran gör vad han kan för att uppfylla sina plikter som prins. Han drömmer märkliga drömmar om en kråka med tre ögon, och om sin skräckvarg Sommar. Femtonåriga oäktingen Jon är en svart broder i Nattens väktare, och följer med dem norr om muren för att ta reda på vad som hänt de försvunna svarta bröderna.

S p r å k e t
Texten är beskrivande, men inte så mycket mer än så. Man får reda på det som behövs för att historien ska föras vidare. Det är helt ok. Men precis som i första boken gör detaljrikedomen att man får kämpa för att ta sig igenom vissa kapitel. Jag glömmer vem som är vem, men man behöver inte hålla reda på alla heller. Bara man vet vilka huvudpersonerna är.
Översättningen är det inga fel på. Men jag undrar varför en del namn på personer och platser har översatts från engelska till svenska och andra inte? Det är ju inga svåröversatta namn som har lämnats kvar heller. Märkligt.

K o m m e n t a r
Den här boken är bättre än den föregående, så det är värt att kämpa sig igenom de segare bitarna både i den första boken och den andra.
Om man förväntar sig Fantasy med stort F kanske man blir besviken. Det är mer som en medeltida krigssaga men några få inslag av magi.
Har man svårt att läsa om krig är det ingen idé att ge sig på de här böckerna för nu när kriget trappas upp händer det en hel del vidriga saker.

Den andra boken i serien får en stark trea av mig. Väl värd att läsa.

Otherland I - De gyllene skuggornas stad av Tad Williams

2007-09-01T10:27:00.003+02:00

Titel: Otherland I - Den gyllene skuggornas stad (Otherland: City of Golden Shadow)
Författare: Tad Williams
Svenskt utgivningsår: 1998
Sidor: 461 (inbunden)
Andra böcker i serien:
City of Golden Shadow, eng (utkom 1996)
- De gyllene skuggornas stad, sv (utkom 1998)
- I en annan värld, sv (1998)
River of Blue Fire, eng (1998)
- Den blå eldens flod, sv (1999)
- Det ofullbordade landet, sv (1999)
Mountain of Black Glass, eng (1999)
- Berget av svart glas, sv (2000)
- Portar mot ljuset, sv (2000)
Sea of Silver Light, eng (2001)
- Ett hav av silverljus, sv (2002)
- En värld till låns, sv (2003)
Författarens hemsida: http://www.tadwilliams.com/

Betyg: 2 av 5

Jag valde en bok på måfå när jag var på biblioteket och det blev den här. Har sett en del recensioner om Tad Williams böcker om hans Otherland men trodde det var mer fantasy är science fiction. Men det visade sig vara en blandning.

Den handlar i huvudsak om Renie (Irene) som bor i ett framtida Afrika. Hon lever tillsammans med sin alkoholiserade far och lillebror Stephen.
Stephen är ofta ute på äventyr med sina vänner på nätet. När han en dag faller i koma, måste Renie själv ta tag i saken och försöka ta reda på vad han har drabbats av. Hon upptäcker att Stephen inte är det enda barn som fallit i koma när de varit ute på nätet, och tillsammans med bushmanen !Xabbu ger de sig själva in i den farliga värld där Stephen försvann.

Vi får också följa Paul som i första världskrigets fasor, snubblar in i en annan värld.
Och Orlando som spelar spelet Mittens Rike och har skapat sig en spelare vid namn Thargor. När han är mitt uppe i ett uppdrag blir han stående som förstenad när han får se en gyllene stad där det inte borde vara en. Hans rollfigur Thargor blir dödad, och när Orlando söker efter staden kan han inte hitta den. Tillsammans med sin vän Fredrics ger han sig ut för att ta reda på vad det var för stad han sett.

Med tanke på att den här boken kom ut 1996 på engelska (när jag inte ens hade internet) så är träffsäkerheten om nätet otäckt nära. Den största skillnaden mot dagens internet är att nätet i boken har blivit mer fysiskt. Man kan ta på sig en dräkt som är uppkopplad till internet, skapa sig en figur och ge sig ut på nätet och det känns som att man är där fysiskt. Jag kan mycket väl tänka mig att det här är nästa steg i utvecklingen av nätet. Men om det här är vad vi vill ha, det är en annan fråga.

Jag hade inga svårigheter att hänga med i språket, beskrivningarna av miljöerna i verkligheten och på nätet. Det kanske jag hade haft om jag läst den när de kom ut, men inte idag. Trots det känns den inte förlegad som många andra framtidsberättelser. Den är i allra högsta grad aktuell.
De olika personernas berättelser är något utdragna och jag blir uttråkad och väntar bara på att de ska hitta den där gyllene staden någon gång, så att berättelsen tar fart!
Boken får bara en tvåa av mig. Just nu känner jag inget intresse att läsa fortsättningen, men någon gång kanske jag vill veta vad som händer Renie, Stephen, Orlando, Paul och de andra.

Försvinnanden av Jodi Picoult

2007-08-30T14:47:00.003+02:00

Titel: Försvinnanden (Vanishing Acts)
Författare: Jodi Picoult
Översättare: Anna Sandberg
Utgivningsår: 2005
Sidor: 490 (pocket)

L ä n k a r
Författarens hemsida

Betyg: 4 av 5

Jag plockade åt mig den här boken i mataffären när vi var påväg ut till stugan. Jag brukar i vanliga fall inte läsa böcker som handlar om barns försvinnanden eftersom det är så hjärtskärande, men baksidetexten lät intressant så det fick bli den här boken ändå.

Bokens huvudperson är främst Delia Hopkins, som lever ett stillsamt liv i den sömniga staden New Hampshire tillsammans med sin pappa Andrew. Hon är förlovad med Eric och de har dottern Sophie tillsammans. Delia och Eric planerar för ett bröllop.
Delia har en hund, Greta och tillsammans spårar de upp försvunna personer. Delias och Erics vän Fitz brukar lägga ett spår som Greta får följa. Inte kunde Delia veta att det var hon själv som var försvunnen. Allting uppdagas då polisen en dag knackar på ytterdörren och arresterar Andrew. Han transporteras till Phoenix, i staten Arizona, där han kommer att åtalas för kidnappning av en då sexårig Delia.
Eric är advokat, och Delia övertalar Eric att hjälpa dem. Men Eric tror sig inte kunna hantera ett så stort mål, hans senaste klient var en kråka! Dessutom är han en f d alkoholist och varje dag är en kamp för honom.
Fitz är journalist, och får i uppdrag av åka till Phoenix och rapportera om rättegången för den lokala tidningen New Hampshire Gazette.
I Phoenix finns också Delias mamma, Elise. Hon är mexikan-amerikan och bor tillsammans med sin nya man Victor.

I början var det förvirrande att man i varje kapitel får följa en av huvudpersonerna i jag-form. Ett jag var inte detsamma som ett annat jag, men efter ett tag vande jag mig. Vissa situationer får man t o m läsa om ur olika personers perspektiv och det kan vara intressant. Språket är härligt, väldigt nära och böljande. Och ändå är det översatt till svenska. På originalspråket engelska kanske texten är ännu bättre. Men någon gång då och då är det inslängt ett stycke text som är beskrivande och härligt att läsa men som egentligen inte passar in just där. Det märks att det har skrivits ner vid sidan om och satts in där det kanske kunde passa. Ibland funkar det, ibland inte.

Jag tror inte författaren har något med den svenska utgåvans bokomslag att göra. Det är en närbild på en söt flickas ansikte, blågröna ögon och rosa mun. Inget fel på det, men hon är sminkad och hon kan inte vara mer än kanske fyra år. Sån’t gör mig irriterar och lite illamående. Jag är ganska trött på alla tillfixade bilder, och än värre om de är på barn. Brrr…

Men som sagt, författaren hade säkert ingenting med det att göra. Jag ger boken en stark fyra och kommer att leta reda på fler böcker skrivna av henne.

Kampen om järntronen - sagan om is och eld I av George R.R. Martin

2007-08-29T15:26:00.003+02:00

Titel: Kampen om järntronen - Sagan om is och eld I (originaltitel: A Game of Thrones
Författare: George R. R. Martin
Utgivningsår: 1996
Sidor: 736 (pocket)
Fler böcker i serien:
Kungarnas krig, år 1999
Svärdets makt, år 2000
A feast for Crows, år 2005 (eng, ej översatt än)
A Dance with Dragons (ej färdigskriven)
The Winds of Winter (ej färdigskriven)
A Dream of Spring (ej färdigskriven)

L ä n k a r
Författarens hemsida

Betyg: 3 av 5

Jag letade efter en typisk fantasybok, och fick en. Kampen och Järntronen innehåller alla typiska fantasyklichéer, men om man har överseende med det så får man en stunds underhållning.
Boken utspelar sig i en medeltida värld, de sju konungarikena. Lord Eddard Stark med sin hustru Catelyn av huset Tully och deras barn Robb, Sansa, Arya, Brandon och Rickon samt oäkta sonen Jon bor långt uppe i kalla Norden på Vinterhed. Eddard, också kallad Ned hjälpte en gång kung Robert att ta tillbaka järntronen från den galna draklorden Targareyn och när Kung Roberts Hand under mystiska omständigheter dör frågar Robert sin gamla vän om han vill ta uppdraget. Han vill först inte, men inser att han måste. Robert har förändrats mycket under de många år som har gått sen de tillsammans stred sida vid sida, och Ned inser att hans uppdrag inte kommer att bli enkelt.
Roberts hustru, drottning Cersei av huset Lannister vill se sin son, prins Joffrey bestiga tronen efter Robert och hon gör allt för att det ska ske.
Vi får också följa draklordens två barn, sonen Viserys och dottern Daenerys. De lever i exil och gör upp stora planer för att återta tronen. Daenerys tvingas gifta sig med Dothrakiens hövding för att få tillgång till hans många krigare.
Det är också något onaturligt som hotar utanför den höga muren som ska skydda De sju konungarikena.

Författaren har gjort en gediget arbete för att ge oss en innehållsrik värld. Men tyvärr tar detaljrikedomen ofta död på intresset. Det blir för många personer att hålla reda på som man egentligen inte bryr sig så mycket om. Men de som är mest intressanta att följa är oäktingen Jon och draklordens dotter Daenerys, samt (alla fall till en början) den ordkvicka dvärgen Tyrion.
Språket är relativt enkelt och rakt, vilket kan vara skönt ibland.

Trots det negativa så får boken en trea, och jag har lånat hem fortsättningen Kungarnas krig som jag påbörjar nu.

Brännmärkt av Catharina Ingelman-Sundberg

2007-08-16T15:34:00.003+02:00

Titel: Brännmärkt
Författare: Catharina Ingelman-Sundberg
Svenskt utgivningsår: 2006
Sidor: 321 (pocket)

Betyg: 3 av 5

När vi var påväg ut till stugan, plockade jag åt mig den här boken i mataffären. Den handlar om Anne Persdotter i det medeltida Stockholm. Hon är en borgarfru från Lübeck som seglar till sin barndomsstad Stockholm med sin man Claus. Hon är gravid och drömmer om sitt nya liv tillsammans med sin man. Men när de seglar in mot Stockholm, blåser ett oväder upp och skeppet sjunker. Anne räddas i land av ett fiskarpar men tvingas fly från dem när hon inser att hon svävar i livsfara. Hennes enda chans är att försöka ta sig till Stockholm och söka hjälp hos Claus kompanjon.
Mitt första intryck var att jag känner igen det här… det var inte så länge sen som jag läste böckerna om Catarina av Olof Svedelid. De böckerna utspelar sig i Stockholm men på 1700-talet. Det var något med böckerna om Catarina som irriterade mig, och den irritationen infann sig även när jag läste om Anne. Klichén att det alltid handlar om en ung, vacker (såklart) kvinna som kämpar för sin överlevnad i en mansdominerad värld. Båda böckerna har också en distans till sina hjältinnor. Man kommer dem aldrig riktigt inpå livet. Huvudpersonerna och de andra gestalterna i boken blir därför lite platta.
Jag vet i princip ingenting om hur Stockholm på 1300-talet såg ut, och hade gärna fått det beskrivet mer i detalj. Jag tänkte hela tiden på hur Catarina såg Stockholm och det var ju ändå några hundra år senare.
Men trots bristerna så hade jag ändå en stunds underhållande läsning där ute i stugan. Boken får en trea, och jag kan tänka mig att läsa fler böcker av författarinnan.

Identitet Kain av Robert Ludlum

2005-08-30T14:28:00.003+02:00

Titel: Identitet Kain
Författare: Robert Ludlum
Utgivningsår: 1980
Sidor: 367 (pocket)

Betyg: 2 av 5

Jag är som sagt inte så förtjust i thrillers och deckare i bokform (film går an) men den här boken var jag bara tvungen att läsa eftersom jag sett filmerna The Bourne Identity och Supremacy samt Identitet Okänd. Jag ville veta vad filmernas historia baserades på. Nu vet jag det.

De nya filmerna följer bara historien vagt. T ex så är Kain inte med. I den gamla filmen har de försökt att följa historien men lyckas så klart inte helt. Det är så mycket som händer, så mycket information, att man inte får med det ens på fyra timmar. Den gamla filmen är 240 minuter lång, uppdelat på två avsnitt. Kanske var den meningen för tv från början?

Boken är inte tjock, men innehåller som sagt mycket information. Språket är ganska enkelt och rakt. Det är inga överflödiga beskrivningar av varken miljön eller karaktärerna. Man får bara veta det man nödvändigtvis behöver veta. Det gör den ganska tråkigt emellanåt. Speciellt som jag är van vid att läsa texter där allt beskrivs detaljerat och med stor inlevelse. Det är den typen av böcker jag oftast fastnar för. Vem vill läsa en bok som berättas som om det var en långtråkig film?
Jo, visst får vi veta hur Jason känner sig och vad som händer inom honom när han får reda på att han kanske är en yrkesmördare av högsta klass, en brutal man utan känslor. Hur chockad och äcklad han känner sig när han reagerar utan att tänka och effektivt dödar för att rädda sitt eget liv, eller Maries.
Ja, den kvinnan kan man ju undrar hur hon tänker. Hur kan man bli förälskad i någon som först kidnappar en och sen dödar till höger och vänster? Visst räddar han livet på henne, men jag tycker ändå det är konstigt. Hon bara bestämmer sig på ganska lösa grunder att han inte kan vara den Kain som han tror att han är. Hur drog hon den slutsatsen, bara så där?
Boken är skriven år 1980, och det märks. Det är väl ingen som använder hatt numera? Ja, om det inte är någon äldre man, förstås. Och stora glasögon som täcker halva ansiktet, storlockigt hår och skyhöga klackar. Ja, se det glada 80-talet... Jaja, hur som helst. Boken har ett underhållsvärde, men inte mer än så. Nu förstår jag filmerna bättre, alla fall.
Kanske den här genren inte passar min smak riktigt. Hit med några riktiga böcker! :)

En gnista från solen av Mark Canter

2005-05-23T11:56:00.003+02:00

Titel: En gnista från solen (Ember from the sun)
Författare: Mark Canter
Utgivningsår: 1995 (eng)
Fler böcker av författaren:
Down to Heaven (1997)

Betyg: 2 av 5

Boken handlar om Lyster, en annorlunda tjej. Till skillnad från alla andra har hon en gyllene hud med sin egen lyster. Men det är inte den enda skillnaden - hon är starkare och snabbare än någon annan, man som kvinna. Hon äger också ett ovanligt välutvecklat luktsinne och har väldigt bra hand om djur.
Det är ett intressant upplägg för en spännande historia, men tyvärr blir boken aldrig spännande. Vi får följa Lyster när hon söker efter sitt ursprung, men eftersom vi redan vet det så blir det bara en enda lång väntan på att hon ska få reda på vem hon är. Om författaren hade hållit det hemligt för oss läsare hade det blir mycket mer spännande.Tyvärr är det här en bok som man fort glömmer.

Imperiets dotter - Maras list och Maras hämnd av Raymond E. Feist och Janny Wurst

2005-05-23T11:42:00.003+02:00

Titel: Imperiets dotter - Maras list och Maras hämnd (The Empire Trilogy - Daughter of the Empire)
Författare: Raymond E. Feist och Janny Wurst
Översättare: Peter Lindforss
Utgivningsår: 1996
Sidor: 259
Andra böcker i serien:
The Empire Trilogy
Imperiets dotter

Daughter of the Empire
Maras list 1996
Maras hämnd 1997
Servant of the Empire
Barbaren 1996
Kaos 1996
Mistress of the Empire
Magi 1997
Det förbjudna 1997

Författarens hemsida: http://www.crydee.com/

Betyg: 2 av 5

H i s t o r i e n
Mara är endast sjutton år gammal när hon blir ensam härskarinna över adelshuset Acoma i Imperiet Tsuranuanni. Hon hade sett fram emot ett stillsamt liv som student i templet, men när hennes far och bror dör tvingas hon ta på sig rollen som kejsarinna och försvara sitt adelshus, sina anställda och inte minst sitt eget liv. Mara tvingas använda alla knep hon kan för att klara livhanken i Rådets Spel, den maktkamp som utspelas mellan adelshusen. Eftersom hon är kvinna förväntas hon gifta sig, och hon får besök av det ena adelshuset efter det andra. Hon tvingas ta svåra beslut. Så småningom gifter hon sig och blir med barn. Hennes liv blir en mardröm.

K a r a k t ä r e r n a
Mara är en ung, vacker och smart flicka. Kan inte en hjältinna vara ful för en gångs skull, eller lite smådum emellanåt, eller varför inte gammal? Jag är otroligt trött på klichén. Kom på nåt nytt!
Människorna omkring henne är tjänare i olika ställningar, och så adelshusen förstås. Männen är antingen modiga, lojala och beslutsamma eller elaka, hänsynslösa och äckliga. Det är så steriotypt att det är skrämmande.

M i l j ö n
De flesta böcker i fantasygenren utspelar sig i en medeltida miljö. Maras värld är en blandning mellan asiatiskt och indiskt, vilket ger en extra krydda åt historien. Tyvärr räcker inte det för mig.

S p r å k e t
Det är rakt på sak, och ingen poesi. Det kan visserligen vara skönt ibland, men här blir det kallt och tråkigt. Historien förs fram i rask takt. Dialogerna är tillgjorda och stela. Men ibland lyfter historien och man dras med.

K o m m e n t a r
Jag blev ofta irriterad när jag läste dessa böcker, av ovan nämnda anledningar. Jag ger böckerna en tvåa, och det är endast för den fantasifulla miljön. Jag tänker inte läsa resten av böckerna i serien.